News archive
Får Öppna Jämförelser användas till något ändamål?
”Myndigheten för vårdanalys har utvärderat den årliga rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet samt effekterna av denna rapport.” Utvärderingen presenterades på Läkarstämman den 28/11.
”I rapporten uttalas att Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården har följande syften:
- Att bidra till hälso- och sjukvårdens ledning och styrning genom att resultat och brister synliggörs. De ska sporra landstingen till fördjupade analyser, förbättringar, bidra till lärande mellan landstingen och ge en grund för att initiera förbättringsarbete. Vi kallar detta förbättringsmålet.
- Att göra den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn för allmänheten. Vi kallar detta öppenhetsmålet.
- Att bidra till bättre tillgång till och högre kvalitet i data om resultat och prestationer i hälso- och sjukvården. Vi kallar detta datakvalitetsmålet.”
På seminariet konstaterades att Öppenhetsmålet inte nås speciellt väl, och att förbättringsmåluppfyllelsen lider av förnekelse- och bortförklaringssyndrom. I SKL:s rapport Öppna Jämförelser betonas på ett flertal ställen att eventuella försök att rangordna landsting, och särskilt sjukhus, egentligen inte säger något och inte bör användas som information om vårdens kvalitet.
Likväl gavs på seminariet stort utrymme att diskutera landstingens utfall, som det presenteras i ÖJ i form av Röd/Gul/Grön scoring av landstingen. Denna scoring lider av problemet att någon upptäckte att 21 landsting är delbart med 3, varför varje indikator scoras med 7 av varje färg, oavsett datafördelningen! Mer sofistikerade sätt, som tar hänsyn till datafördelningen, att göra detta är inte svåra att utforma – de har funnits i Health Consumer Powerhouses sjukvårdsindex sedan 2005.
Ett sätt att studera Öppenhetsmålet är att göra ”det mest förbjudna” – att konvertera ÖJ till ett rangordnande Index för de svenska akutsjukhusen. HCP har tagit sig friheten att göra just det (se bilden ovan!). Utfallet blev att de 10 bästa sjukhusen att vara patient hos skulle vara:
| 1. | US, Linköping | 728 | ||
| 2. | Värnamo | 715 | ||
| 3. | Västerås | 704 | ||
| 4. | Ryhov, Jönköping | 683 | ||
| 5. | Sundsvall | 675 | ||
| 6. | Borås | 666 | ||
| 7. | Västervik | 665 | ||
| 8. | Kalmar | 649 | ||
| 9. | Falun | 644 | ||
| 9. | Danderyd | 644 |
Utfallet gav inget som helst stöd för den slitna klyschan att ”de bästa sjukhusen och de bästa kirurgerna får alltid de svåraste fallen, och har därför dåliga resultat”. US Linköping har dessutom sedan 25 år tillbaka varit Kvalitetssäkringens stamort i svensk sjukvård!
Ge resultaten från ÖJ till folket! Danskar anses tåla den typen av information (www.sundhedskvalitet.dk) – varför inte också svenska vikingaättlingar?
Euro Hepatitis Care Index 2012
När EU söker hindra spridningen av hepatit (gulsot) finns goda svenska exempel, visar ny jämförelse av 30 länder
Varje år dör 125 000 européer av olika former av hepatit (gulsot). I Europa finns 23 miljoner människor som bär på hepatit, de flesta utan att veta om att de är smittade. Detta gör dem till påtagliga smittkällor för fortsatt spridning. En ny undersökning - Euro Hepatitis Index - jämför nu policies och behandlingar av hepatit i 30 länder för att finna föredömen för all-europeiska riktlinjer mot hepatit. Frankrike toppar Euro Hepatitis Index, följt av Slovenien och Tyskland. Sverige hamnar på fjärde plats, med 766 av 1 000 möjliga poäng i rankingen.
Ladda ner rapporten på HCPs internationella webbplats
Ladda ned pressmeddelandet (pdf)
EHCI 2012: Europeisk sjukvård bättre än någonsin
Europeisk sjukvård bättre än någonsin – det nederländska framgångsexemplet kan göra den ännu bättre!
(Bryssel, den 15 maj, 2012)
Trots finanskris och alarmsignaler fortsätter europeisk sjukvård att förbättras.Konsumentinflytandet börjar bryta igenom, vilket driver på tillgänglighet och kvalitet. Det visar 2012 års Euro Health Consumer Index (EHCI), som redovisades på tisdagen i EU-parlamentet i Bryssel. Enligt EHCI har Nederländerna den bästa sjukvården av de jämförda 34 länderna, med Sverige på sjätte plats.
Men trots allmänt bättre vårdresultat pekar EHCI på orosmoment: ett växande gap mellan de bästa och sämta länderna, med risk för ökande vårdköer och högre krav på betalning ur patientens egen ficka. Resistenta infektioner sprider sig och är nu ett problem i hälften av de jämförda 34 länderna, hävdar EHCI. Indexet – det sjätte i ordningen sedan starten 2005 – framställs av den Sverige-baserade tankesmedjan Health Consumer Powerhouse (HCP),
EHCI visar att det i europeisk sjukvård finns en ledargrupp av länder, med goda resultat och patientinflytande, och flera mindre länder i Central- och Östeuropaq, vilka snabbt förbättrar sin sjukvårdsstandard. Samtidigt tycks flera stora länder halka efter i utvecklingen och för flera av de fattiga EU-länderna märks ingen förbättring alls, trots stora EU-investeringar.
Nederländerna placeras för tredje gången i rad som vinnare, nu med 872 av maximala 1 000 poäng. Tvåa är Danmark, följt av Island, Luxemburg och Belgien. Sverige hamnar på sjätte plats, en förbättring från niondeplatsen i det senaste EHCI (2009). Sverige har ända sedan 2005 legat i topp för behandlingsresultat men har påverkats negativt av väntetiderna i vården.
Framgångarna för holländsk sjukvård manar till efterföljd, framhåller EHCI-rapporten. Kombinationen av grundtrygghet genom obligatorisk, konkurrensutsatt sjukvårdförsäkring och långtgående valfrihet och inflytande för konsumenten stärker kvalitet och serviceinriktning på ett sätt som alla europeiska länder bör dra lärdom av. När Sverige i framtiden ska reformera sitt skattefinansierade system uppvisar Nederländerna en framgångsrikt modell att ta efter, För fler uppgifter om Sveriges resultat, se separat pressrelease om Sverige på vår engelskspråkiga hemsida (www.healthpowerhouse.com ) .
EHCI –rapporten presenterades vid ett välbesökt seminarium i EU-parlamentet, med den svenske ledamoten Christofer Fjellner (EPP) som värd.
Så här ser EHCI:s rangordning ut av de 34 länderna. Maxantalet poäng är 1 000.
Svensk sjukvårds användning av sociala medier
Svensk sjukvård har ännu inte börjat använda sociala medier för kontakter med patienter, anhöriga och omvärlden, sa Oscar Hjertqvist, HCP, den 8 november på Läkemedelskongressen i Stockholmsmässan. Sjukvård och läkmedelsföretag skulle kunna vinna mycket på att agera via sociala medier – men det gäller att vara klar över möjligheter och hinder, förklarade han.
Är Europas sjukvårdssystem effektiva och innovativa?
Det svarar Johan Hjertqvist på vid VINNOVAs årskonferens den 12 oktober. Konferensens tema är Framtidens hälsa och sjukvård. Konferensen är fullbokad (400 deltagare) men kommer att kunna följas via VINNOVAs webb-tv och twitterkonto. Sändningarna via webb-tv börjar kl. 10.00 onsdagen den 12 oktober.
Följ Johans och övriga talares inlägg på : http://vinnova.se/sv/Press/Kalendarium/2011/111019-VINNOVAs-Arskonferens-2011/ . Alla presentationer kommer senare att läggas upp på Vinnovas hemsida.
More Articles...
Page 1 of 6
